Hoppa till innehåll

*En orkester av glas — Judarna som skapade den svenska konsthistorien

*”Strömkarlen”, ”Det sjungande trädet” och ”Frukostdags”, tre konstverk som många svenskar känner igen och älskar. De är en del av vårt kulturarv. Konstnärerna bakom de här verken – Ernst Josephson, Isaac Grünewald och Hanna Hirsch Pauli - levde i Sverige och var en del av sin tid och på olika sätt engagerade i det som pågick omkring dem. Men en del höll de för sig själva: den judiska identiteten. Under två kvällar tar konstvetaren Paulina Sokolow med publiken på en konsthistorisk resa från ett annat perspektiv, på spaning efter spåren av det judiska livet i Sverige, utifrån ett antal konstnärskap från det sena 1800-talet till idag.

I det andra seminariet utgörs av ett panelsamtal med curatorerna för de idag mest omtalade utställningarna med judiskt tema. Rebecka Katz Thor, forskare och strateg på Sveriges museum om Förintelsen, stod bakom utställningen Lenke Rothman—Liv som tyg och Carina Rech, konsthistoriker, curerar höstens utställning om Hanna Hirsch Pauli på Nationalmuseum. *

Medverkande Seminarium II: Paulina Sokolow, konstvetare, Rebecka Katz Thor, forskare och strateg på Sveriges museum om Förintelsen och Carina Rech, curator Nationalmuseum

När: Seminarium II - 30 september kl.18:15 Var: ABF-huset Biljetter finns här!

Arrangör: ABF Stockholm

Om Judiskt liv 250 år: Den judiska minoriteten har en lång historisk närvaro i Sverige, med det var inte förrän år 1775 som judar fick bosätta sig i landet utan att konvertera till kristendomen. Gustaf III gav juden Aaron Isaac och hans följe rätt att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera och tillstånd att starta Sveriges första judiska församling. Under år 2025 firas därför 250 år av officiellt judiskt liv i Sverige.