Gammalt DNA – en sanning med modifikation

Historia möter genetik när professor Anna Hegardt Källén gästar Historiska museet. Vad kan DNA-baserad forskning berätta om människor under forntiden? Och kan det säga något om nutida människors relation till historiska individer?

Det talas mycket om gammalt DNA. Möjligheterna att använda fragmentariskt forntida DNA (aDNA) i arkeologisk forskning har ökat de senaste decennierna. Ensäkrare svar än traditionella metoder, och en sannare bild av forntida människor. Men är det verkligen sant?

Den här föreläsningen tar avstamp i själva DNA-molekylen och visar hur den kan användas för att undersöka forntida människors egenskaper och historiska relationer. Med exempel som Cheddarmannen och den kvinnliga krigaren från Birka diskuterar Hegardt Källén användningen av gammalt DNA i vetenskap och populärmedia. Är en genetisk population samma sak som ett forntida folk?Och hur bestäms egentligen hudfärg, ögonfärg, kön och andra egenskaper?

Anna Hegardt Källén är professor i museologi vid Umeå universitet. Hon har en bakgrund som arkeolog och forskar om användningen av aDNA i vetenskap och populärkultur. Hennes senaste bok är The Trouble with Ancient DNA (The University of Chicago Press, 2025).

På plats och digitalt

Kom till museet och lyssna på föreläsningen eller delta hemifrån via en digital livesändning.

Biljetter

Kostnad på plats i museet: 180 kronor.

Kostnad för digital livesändning: 100 kronor.

Biljetten till programkvällen ger även inträde till museet och alla utställningar som du hinner upptäcka före föreläsningen.

Tips! Gör kvällen extra trevlig med en värmande soppa och ett glas vin på museets restaurang Rosengården. Kvällens specialpris är 160 kronor. Alkoholfritt alternativ kostar 120 kronor.