Kaffe serveras från kl. 8.30.
År 2026 fyller FN:s flyktingkonvention 75 år. Samtidigt styrs biståndet i allt högre grad om till gränsbevakning och inre säkerhet. Bryr vi oss fortfarande om flyktingars rättigheter? Och har konventionen en framtid?
FN:s flyktingkonvention antogs efter andra världskriget och utgör än idag grunden för det internationella flyktingskyddet. Konventionen definierar vem som är flykting och slår fast en central princip: att ingen får skickas tillbaka till ett land där deras liv eller frihet hotas.
Samtidigt befinner sig nu närmare 120 miljoner människor på flykt världen över. Bara i år beräknas över 2 300 människor ha drunknat när de försökt ta sig över Medelhavet.
I juni 2026 började EU:s nya migrations- och asyllagstiftning (”pakten”) att tillämpas med gemensamma gränskontroller, snabbare asylprövning och återvändade efter avslag.
Just nu diskuteras EU:s kommande långtidsbudget (2028–2034). EU-kommissionen vill kraftigt öka anslagen till migration, gränskontroll och inre säkerhet, samtidigt som samarbetet med länder utanför EU kopplas allt tydligare till återvändande och återtagande. Kommissionens förslag innebär att migration och flyktinginsatser ska finansieras både genom EU:s interna budget och genom utrikes- och biståndsinstrumentet Global Europe. Detta innebär att det redan minskade biståndet till världens fattigaste länder minskar ytterligare.
När detta skrivs väntar Sverige fortfarande på en ny regering. Hur kommer den att agera i flyktingfrågan, och vad krävs för att möta den globala flyktingsituationen på ett humant och hållbart sätt?
Hur påverkas människor på flykt av nya migrationspolitiken och vad blir de humanitära konsekvenserna?
Medverkande:
Annika Sandlund, UNHCR:s representant för de nordiska och baltiska länderna.
Pieter-Jan van Eggermont, Humanitär rådgivare, Läkare Utan Gränser
En tredje ännu inte klar deltagare.
Samtalsledare: David Isaksson, Chefredaktör Global Bar Magazine och författare till boken Biståndsmassakern.
Samtalet är arrangerat av UNHCR, Läkare utan Gränser, Global Bar Magazine och Medelhavsmuseet.
Se utställningen ”Demokrati finns inte – vi gör den” på Medelhavsmuseet
Demokrati är inte något som bara finns – den skapas och återskapas varje dag genom människors handlingar, val och relationer. I en tid då demokratin utmanas på många håll i världen bjuder denna utställning in till reflektion kring vad demokrati är, hur den fungerar och vilken roll vi alla spelar i att forma den.
Bild: Flytvästar från flyktingar, konstinstallation vid Venedigbiennalen. Foto: David Isaksson