Laika

En man återvänder till jorden. Genom fönstret i baren där han blir stammis betraktar han människorna som passerar förbi; de som har och de som inte har, de som är inkluderade och de som står utanför. Generöst och poetiskt predikar han med både humor och allvar om samhällets brister; ger en röst åt de som inte annars får utrymme att höras. I berättelserna vi får ta del av tar små underverk form. Kanske är det så, att det ryms ett mirakel i oss alla?