PROSTEN BAK PLOGEN – PRÄSTERSKAPET SOM LANTBRUKETS FÖREGÅNGSMÄN

Till sockenprästens uppgifter hörde runt sekelskiftet 1800 att vara, förutom Herrans tjänare, statsmaktens förlängda arm och sockenbornas ledare. Det gällde allt ifrån att berätta för dem om kungörelser från huvudstaden till att leda den lokala demo¬kratin i sockenstämman. Han kontrollerade sockenbornas kristendomskunskaper och producerade statistik över dem men skrev också beskrivningar om socknens natur, ekonomi och folkkynne.

Prästgårdens avkastning och böndernas tionden utgjorde hans lön. Det låg i hans intresse att gården sköttes väl och gav goda skördar men också att rikedomen ökade bland allmogen. I sammanhanget tog många på sig rollen som lantbruksreformatörer och föregångsmän för det nya jordbruk som kommit med den agrara revolutionen. Prästgårdar kunde brytas ut ur bykollektiven genom storskiften och införa cirkula¬tionsbruk, få nya ladugårdar och ses som mönster för sockenborna.

Så, även om prosten kanske inte själv gick bak plogen, såg han ändå till att hålla sig upplyst om det senaste inom lantbruksvetenskapen och åtminstone hålla sig med en modern järnplog, androm till föredöme.

Ulrich Lange, professor, ledamot Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Mer från Konstakademien

Tickster använder cookies för att se till att du får bästa möjliga upplevelse. Mer information om cookies.